Ekomat till varje pris?
Hittade dena här artikeln på DN.se och reagerade ganska snabbt på ett par delar.
Bristen på mat är fortfarande stor i världen och drygt 800 miljoner människor beräknas lida av brist på föda. Den ekologiska odlingen ger inte lika stora skördar som den konventionella odlingen. Eko-skeptikerna menar därför att det är moraliskt förkastligt att ställa om jordbruket till att bli mindre effektivt när människor faktiskt svälter.
Bristen på mat skulle nog kunna bekämpas lättare genom att faktiskt äta all majs eller spannmål som går åt till att tillverka etanol för fordonsindustrin. Några ekologiska bondgårdar i jävla Sverige är som en piss i havet jämfört med den industrin.
– Om du går och köper ekologisk mat till ett högre pris så förväntar du dig att få ett mervärde. Du får bättre miljö, sägs det, du får näringsrikare mat. Men om man tittar på vetenskapen när det gäller till exempel växtnäringsläckage så blir det inte bättre. Det går helt enkelt inte att säga att ekologisk mat är bättre än konventionellt framställd, säger Lars Bergström, professor i biogeofysik och vattenvård på SLU.
Här nämns inte smaken. Efter att jag provade dom mindre och sötare ekologiska bananerna så vägrar jag köpa dom stora vattniga dildo-aktiga “vanliga” bananerna. Smak har en betydelse och jag betalar gärna 2kr mer per kilo för något som faktiskt smakar som det ska.
Artikeln: http://dn.se/nyheter/sverige/ekomat-till-varje-pris-1.842516
Tags: Ekologiskt, Etanol, Mat
April 14th, 2009 at 11:13 am
Det säger sig väl självt, vem vill äta konstgjord mat när det finns riktig som smakar som det ska. Bara det att vi kallar den riktiga maten för Ekologisk mat och den besprutade och tillsatsmaten för vanlig mat är ett stort skämt.
Lars Bergström kan suga den.
June 11th, 2009 at 12:13 pm
Precis, varför välja konstgjord mat när det finns riktig. Smakskillnaden är markant och mycket av den ekologiskt odlade maten smakar bättre än den konventionella.
När det kommer till diskussionen om bristen på mat i världen så är det snarare en fråga om anpassning. Planterar man grödor på en jordmån och ett klimat som de inte är lämpade för, krävs att man måste tillföra en massa elakt bekämpningsmedel, konstgödsel och annat skräp. Om man däremot planterar grödor som finns naturligt, och har funnits i årtusenden, vilka har skaffat sig en naturlig resistens mot skadedjur och härdats av klimatet, får man en mycket bättre skörd med mindre utsläpp.
Allting är relativt, bara en fråga om att använda de grå.
/Fröken Arktis